VÄLKOMMEN

I helgen såg jag Hobbit: En oväntad resa som jag har väntat länge på att få se.
Jag har svårt att uttala mig om den eftersom det pratades rätt mycket så jag kände mig inte så fokuserad på filmen tyvärr. Men var den inte lite väl dataanimerad på sina ställen om man jämför med Sagan om Ringen?!
Men den var bra. Så kul att se att Gisbourne hade en så stor roll! Det trodde jag inte (inte för att jag kände igen honom. bara rösten). Men jag saknar Merry & Pippin och bråket mellan Gimli och Legolas
Jag får uttala mig mer när jag har sett den igen. Sen kanske man behöver se de andra två som följer med.

Sen har jag och Sarah haft Star-Wars fest någon vecka tillbaka när dansk trea visade alla filmerna. Det var så kul Och slutet må vara det bästa någonsin!

Såg precis färdigt Fight Club (som uppdelades på två sessioner) och well... Det är ju en film jag känt till länge och som det ofta pratas mycket om, och de flesta kommenterar jag hört kring den är att den är så fruktansvärt bra. Men ärligt talat blev min reaktion snarare "dafuq did I just see? "

Dels kan det väl vara så att jag hade fått intrycket om att filmens plot skulle vara någon helt annat och att det påverkade upplevelsen mycket (vet verkligen inte varför, men av någon anledning hade jag fått för mig att Brad Pitts karaktär skulle vara någon form av troubled street kid bad boy-typ som upptas i Fight Club and there you have it typ). Boy, was I totally wrong! Men sen... jag vet inte ens vart jag ska börja! Finns så många trådar att dra i... När the big plot turning point kom var det några saker som blev mycket tydligare när man nådde slutet och andra blev bara ännu trassligare och svårare att förstå sig på.

Så med alla dessa kort på handen, vet jag verkligen inte vad mitt omdöme om filmen blir. Tror jag behöver smälta allt lite. Valde dock att inte radera inspelningen från hårddisken, kanske får försöka titta på den igen och se om jag kan förstå mig på den lite bättre. Antar att det i så fall kommer bli lite som när man såg Sjätte sinnet för andra gången, men i det här fallet är det kanske just precis det som behövs.

Alltså, här skulle jag vilja vara med & nörda ner mig i Fight Club - men jag har typ glömt nästan allt. Förutom att jag älskade twisten/slutet/alla möjligheter. Men visst var känslan lite "dafuq". Så nästa gång den dyker upp i tablån kommer jag att se om den.

Sjätte sinnet fick jag spoilad i en Expressenkrönika. Gillade filmen ändå, men kan bara tänka mig hur det varit att se den utan att ha vetat.

Aah, Richard Armitages röst...*suck* (Tumblr flödade över RA när filmen
hade premiär )

Senaste filmen jag såg var Hotel Transylvania som var bra och rolig.
Den är full utav kända röster fast jag inte kände igen så många från början. En man direkt hörde var Fran Drescher

Oh, den låter som nåt för mig! Trailern såg lovande ut. Vampyrer & annat skrymt plus Fran Drescher kan väl nästa bara bli bra.